Uppsala linneanska trädgårdar

Barockträdgården

Ritning av barockträdgården, Uppsala linnéanska trädgårdar, Uppsala universitetKring år 1750 fick arkitekten Carl Hårleman i uppdrag av kung Adolf Fredrik att upprätta en ny plan för Uppsala slotts trädgård. Den fick då sin ännu bevarade, lite stela men samtidigt eleganta form i sträng barock. Carl Hårlemans originalritning finns fortfarande bevarad i universitetets samlingar (bilden). 

Rosor, pioner och stenpartier

Barockträdgården ger på ytan ett stramt intryck, men bakom de täta granhäckarna döljer sig idag samlingar av gammaldags perenner, ett rosarium och en förnämlig pionsamling. En av rundlarna gjordes om till stenparti på 1870-talet och är sannolikt landets äldsta bevarade stenparti. Längs den norra 1600-talsmuren trivs skuggälskande växter från bl a Nordamerikas skogar.

Bild av barockträdgården, Uppsala linnéanska trädgårdar, Uppsala universitet

Barockträdgården innan 1750

Den barockträdgård som Carl Hårleman ritade ersatte en 100 år äldre anläggning, ritad av Olof Rudbeck den äldre. Kvar från Rudbecks tid är bland annat den norra muren och terasserna upp mot slottet.

Barockträdgården fungerade som slottsträdgård fram till 1787. Då donerade Gustav III den till Uppsala universitet att använda som botanisk trädgård. Alla växter flyttades över från den gamla botaniska trädgården, nuvarande Linnéträdgården.

Kulturminne 1935

Sedan 1935 är barockträdgården kulturminne, vilket innebär att den skall bevaras i sitt ursprungliga skick. En omfattande renovering gjordes 1974, då bl a gamla förvuxna granar ersattes med nya, formklippta exemplar, sticklingsförökade från de gamla 1700-talsträden.