Uppsala linneanska trädgårdar

Blomväxternas släktträd

Livets mångfald kan åskådliggöras som ett släktträd. I Botaniska trädgården har vi skapat en plantering för att visa detta. Modern klassifikation och namngivning av växter baseras på den kunskap vi har om deras släktskap. Välkommen att uppleva den spännande mångfalden!

De första blomväxterna

Ursprunget till alla blomväxter går ca 150 miljoner år tillbaka då den allra första blomman uppkom. Den första blomväxten hade också sina frön inneslutna i en frukt. Det har gått i arv till alla blomväxter och är ett av de särdrag som man känner igen dem på. I vår plantering illustreras detta av en konstnärligt utformad mosaik som finns vid basen av blomväxternas släktträd.

Systematiska planteringar

I de flesta botaniska trädgårdar finns så kallade systematiska planteringar. Det betyder att växterna är organiserade utifrån hur de är släkt. Vartefter som kunskapen om blomväxternas evolutionära historia har ökat har man behövt omdana planteringarna. I mitten av 1990-talet gjordes en omfattande omstrukturering av Botaniska trädgårdens systematiska kvarter. I ljuset av de senaste decenniernas forskning, baserad på information från växternas arvsmassa (DNA), blev det tydligt att det återigen behövdes en totalrevidering. Hösten/vintern 2011/2012 anlades därför blomväxternas släktträd.

Den nya planteringen

Blomväxternas mångfald, nytt systematiskt kvarter, Uppsala linneanska trädgårdar, Uppsala universitet Planteringen är utformad som ett stiliserat träd. Växterna i varje löv (rabatt) är närmare släkt med varandra än med dem i övriga löv. Trädets förgreningar (grusgångarna) visar hur växtgrupperna (löven) i sin tur är släkt med varandra. Släktlinjen har förgrenats under tidernas lopp, till dagens bortåt 400 000 arter. All den mångfalden kan vi förstås inte visa utan vi har valt ut nästan 300 växter att representera de viktigaste grupperna. Även om planteringens utformning liknar ett verkligt träd är det en viktig poäng att alla nutida växter är lika gamla och har lika långt till urmodern.

Några evolutionära händelser

Blomväxternas mångfald, nytt systematiskt kvarter, Uppsala linneanska trädgårdar, Uppsala universitet Rör vi oss upp i trädet längs huvudstammen möter vi snart ytterligare en mosaik som föreställer ett pollenkorn med tre öppningar, den speciella pollentyp som ungefär 2/3 av alla blomväxter har. Dessa växter benämns eudikotyledoner och de delar alltså ett gemensamt ursprung skilt från övriga växter. Vid grenen till höger som leder till nejlikordningen (Caryophyllales) finns en mosaik med en kemisk strukturformel. Den visar att färgmolekylen betalain uppkommit hos anfadern till dessa växter. Betalainer är en grupp av rödaktiga växtpigment (t.ex. rödbetans färg). I motsatta delen av trädet hittar vi den stora växtgruppen asterider (1/3 av alla blomväxter och hälften av alla eudikotyledoner). De kännetecknas av blommor med sambladig krona.

Likhet skvallrar om släktskap, men inte alltid

Klassifikationen utgår inte från enskilda egenskaper utan är tänkt att återspegla det faktiska evolutionära släktskapet. Ofta är mer närbesläktade växter också mer lika, men växtgrupper som sekundärt förlorat en egenskap kan ändå ingå i den större grupp som kännetecknas av egenskapen i fråga. Exempelvis har selleriväxter (Apiaceae) fribladig krona fast de är asterider och nejlikväxter (Caryophyllaceae) saknar betalainer, men hör ändå till nejlikordningen.

Utformning

Blomväxternas mångfald, nytt systematiskt kvarter, Uppsala linneanska trädgårdar, Uppsala universitet Mats Lindegren har gjort den konstnärliga utformningen av anläggningen. Valet av lind som modellträd hyllar Linné, som redan på 1700-talet gjorde ett förslag till ett naturligt system för växterna: ORDINES NATURALES. Linnés far tog sig namnet Linnaeus efter trädet lind.

De fyra mosaikerna som illustrerar olika egenskaper som uppkommit under blomväxternas evolution är skapade av konstnären Liv Saetre Valeri. Läs mer om mosaikerna i Blomväxternas släktträd.

Vill du se mer av hur anläggningsarbetet såg ut? klicka här!