Uppsala linneanska trädgårdar

Prefekter och akademiträdgårdsmästare

I en botanisk trädgård förenas botanik och hortikultur. Verksamheten sker i samarbete mellan botanister och trädgårdsmästare. Prefektskapet för Uppsala universitets botaniska trädgård har, allteftersom antalet professurer vid universitetet ökat, ingått i professuren i medicin, botanik och systematisk botanik. Från 1977 är trädgården en egen inrättning vid universitetet och har en egen föreståndare. Sedan 1983 är denne även ansvarig för Linnéträdgården och Linnés Hammarby.

Läs mer om tidigare prefekter.

Prefekter i Akademiträdgården innan flytten 1653-1783

Årtalen anger under vilka år personerna var verksamma.

Olof Rudbeck den äldre, 1653-1701

Olof Rudbeck var professor i medicin till vilket ämne även botanik och zoologi räknades. År 1653 anlade han universitetets första botaniska trädgård och fyllde den med växter som han bland annat köpt i Holland. Tillsammans med sin son arbetade han på ett enormt floraverk, Campus Elysii, vilket skulle omfatta alla världens kända växter. Växtsläktet Rudbeckia är uppkallat efter Olof Rudbeck.

Olof Rudbeck den yngre, 1701-1740

Olof Rudbeck den yngre var till en början mycket botanikintresserad och en utmärkt växtillustratör. Efter att den botaniska trädgården skadats allvarligt i den stora Uppsala-branden 1702 avtog hans intresse. Istället ägnade han sig åt andra forskningsfält än botaniken.

Carl von Linné, 1741-1778

Läs mer om Carl von Linné på Linné Online.

Carl von Linné den yngre, 1778-1783

Carl von Linné den yngre efterträdde sin far som professor i medicin. Han dog ung och var därför bara verksam några få år som trädgårdsprefekt. Under tiden forskade han på ormbunkar och mossor samt beskrev nya kärlväxtarter från Sydafrika och Ceylon som han odlat i den botaniska trädgården.

Prefekt när trädgården flyttar

Carl Peter Thunberg, 1783-1828

Thunbergia alata, svartöga, namngiven efter Carl Peter Thunberg. Carl Peter Thunberg genomförde på 1770-talet en lång forskningsresa till Sydafrika och Japan. Han var oerhört produktiv som naturforskare och skrev bland annat de första flororna över Japan respektive Sydafrika. Hans vetenskapliga samlingar utgör grunden för Fytoteket och Zoologiska museet. Det var Carl Peter Thunbergs förtjänst att Gustav III donerade Uppsala slottsträdgård till universitetet tillsammans med en stor summa pengar för uppförandet av en ny institutions- och orangeribyggnad. Han är förevigad genom släktet Thunbergia (bilden), dit bland annat slingerväxten svartöga hör.

Några akademiträdgårdsmästare innan flytten

Olof Carlsson Falck, 1697-1716

Mycket litet är känt om Botaniska trädgårdens tidigaste trädgårdsmästare. Enligt konsistorieprotokollen var Olof Falck "för trädgården omistandes". År 1707 vädjade han till konsistoriet att något skulle göras för den dromedar som fanns i trädgården.

Dietrich Nietzel, 1739-1756

Holländsk trädgårdsmästare, ursprungligen verksam hos Carl von Linnés välgörare George Clifford i Hartekamp utanför Amsterdam. Cliffords familj hade svårt att förlåta Linné för att han lockat Nietzel att lämna Hartekamp till förmån för Uppsala.

Akademiträdgårdsmästare när trädgården flyttar

Lars Broberg, 1764-1795

Lars Broberg var en mycket skicklig trädgårdsmästare som visades stor uppskattning av konsistoriet. Som trädgårdsmästare skötte han inte bara växterna utan också trädgårdens djur. Där fanns bland annat markattor, tranor, påfåglar, papegojor, en struts och en kasuar. Han efterträddes av sin son Gustaf Adolf Broberg, verksam 1795-1813.