Uppsala linneanska trädgårdar

Epimedium alpinum, alpsockblomma

Epimedium alpinum, alpsockblomma Linnés Hammarby Uppsala universitetAlpsockblommans bladkanter rodnar vackert vid blomningen i slutet av maj. Den uppmärksamme betraktaren kan se de gracila blommorna halvt dolda bland bladen. De har en smakfull kombination av purpurrött och blekgult. Linné kallade denna växt "honungsklöfver". Arten kan sprida sig med myror, men tycks vara självsteril i Hammarby och därför stationär. På en inventeringskarta från 1941 fanns arten på samma två områden i parken som idag. Båda bör tillhöra samma klon. Arten sprider sig med jordstammar. Ett tredje, litet och
överväxt bestånd hittades av Sernander
1943, men detta är borta idag.

Epimedium alpinum, alpsockblomma Linnés Hammarby Uppsala universitetI Linnés lista över Hammarbyväxter skrev han att han planterat "Epimedium neder emot Labyrinten". Vad Linné menade med "Labyrinten" är inte känt, men troligen fanns en labyrint i hans trädgård vid det som idag är det större beståndet. När Svenska Trädgårdssällskapet besökte Hammarby 1834 berättade de om en ”ring av popplar” i Linnés gamla trädgård. Kanske var det rester av Linnés labyrint.

Alpsockblomma växer idag även vid Ultuna och Funbo Lövsta utanför Uppsala. Möjligen är också dessa bestånd en del av den linneanska klonen. De kan ha planterats där under Linnés tid eftersom Sten Carl Bielkes familj bodde på de två platserna.

Foto: Stephen Manktelow